Sverige har under senare år utvecklats till en av världens mest digitaliserade betalmarknader. I dag är det en självklarhet att genomföra betalningar via mobilen, oavsett om det gäller vardagsköp, räkningar eller överföringar mellan privatpersoner.

Hur betalningsbeteenden förändrats i den digitala ekonomin

De senaste femton åren har svenska konsumenters betalningsvanor förändrats i grunden. Redan 2023 var det endast omkring 10 % som sade sig ha använt kontanter vid sitt senaste köp i fysisk butik, enligt en undersökning från Sveriges Riksbank. Det är en dramatisk förändring jämfört med hur det såg ut bara tio år tidigare. Kortbetalningar och mobila lösningar har i praktiken tagit över som primära betalmedel i handeln.

I undersökningen Sverige Betalar 2024 uppger 51 % att de betalar med mobilen i fysiska butiker om möjligheten finns. Swish har en central roll i utvecklingen. År 2025 passerade tjänsten för första gången 100 miljoner betalningar under en enskild månad. Användningen  har gått från enbart privata överföringar till betalningar även inom föreningsliv och handel.

Parallellt har den tekniska infrastrukturen anpassats till EU:s Instant Payments Regulation (2024/886), som syftar till att göra omedelbara kontoöverföringar till en standardiserad och tillgänglig tjänst inom unionen.

Denna reglering ställer bland annat krav på att banker ska kunna erbjuda instant-överföringar under samma villkor som traditionella betalningar. Efter att Bankgirots realtidssystem BiR stängdes under 2024 hanteras sådana realtidsbetalningar i Sverige numera via RIX-INST, som är en del av Riksbankens betalningssystem.

Säkerhet och transparens i moderna betalningslösningar

När betalningar sker digitalt och avvecklas i realtid ökar kraven på infrastruktur och riskfördelning mellan konsument, bank och betaltjänstleverantör. Finansinspektionen rapporterar att nära 143 000 bedrägerier via betaltjänster anmäldes under första halvåret 2025, med sammanlagda förluster på cirka 575 miljoner kronor.

En viktig del av konsumentskyddet rör hur olika betalningsalternativ presenteras. Förbudet mot förvalda kreditalternativ syftar, liksom kravet på att direktbetalning ska visas först inom vissa typer av e-handel, till att minska risken för oavsiktlig skuldsättning. Genom att tydliggöra betalningsalternativ som är kostnadsfria eller omedelbara stärks konsumentens möjlighet att ta beslut som gynnar den egna ekonomin.

EU:s regelverk DORA, som började tillämpas i januari 2025, ställer dessutom skärpta krav på hur företag inom finanssektorn hanterar IT-risker, incidentrapportering och tredjepartsleverantörer. För betalningsmarknaden innebär det att banker och betaltjänstleverantörer måste kunna upprätthålla sin verksamhet även vid cyberangrepp eller tekniska störningar.

I denna kontext är det intressant att notera att Sveriges Riksbank har lyft fram att offlinebetalningar kan bidra till att stärka motståndskraften mot störningar i digitala system. Tanken är att sårbarheten i ekonomin minskar när det går att genomföra betalningar även vid tillfälliga avbrott i uppkopplingen. Säkerhet i moderna betalningslösningar omfattar således både skydd mot obehöriga transaktioner och att kunna hålla funktioner igång även under påfrestning.

Vad konsumenter prioriterar vid val av onlinetjänster

Betalningen i nätbaserade kassor måste upplevas förutsägbar och smidig. Postnords E-barometer visar att 35 % av avbrutna köp beror på tekniska problem hos en extern aktör, typiskt hos betaltjänstleverantören. Betalningslösningen är således en integrerad del av kundupplevelsen, även när den formellt hanteras av en tredje part. Om betalningssteget upplevs som instabilt eller långsamt ökar tröskeln för att slutföra köpet.

Valfrihet är en annan viktig faktor. Enligt samma undersökning uppger nämligen 18 % att det hänt att de avbrutit köp eftersom det betalsätt de föredrar saknades som alternativ. Många föredrar ett särskilt betalsätt med anledning av sådant som hur snabbt betalningar genomförs, när pengarna dras och hur eventuella återbetalningar hanteras. 

Olika konsumenter föredrar helt enkelt olika metoder beroende på aktuell situation, belopp och behov av överblick. Det betyder att betalningsmetoden i sig kan vara direkt avgörande för konverteringen.

Förekomsten av friktion påverkar också beslutet. Sju av tio konsumenter uppger att det är viktigt att slippa registrera sig för att handla. Varje extra steg, formulär eller inloggningskrav ökar sannolikheten för att köpet avbryts. Betalningsmetoder som möjliggör snabb identifiering och enkel bekräftelse bidrar därför till mer effektiva kundresor.

Samma trend går att se på specifika marknader. Enligt undersökningen Casinotempen, som specifikt fokuserar på svenskarnas vanor vid spel på casino online, tycks snabbhet och smidighet vara det viktigaste vid val av betalningsmetod. Studerar man en översikt över hur betalningsmetoder fungerar på nätet framträder det de facto att det finns tydliga skillnader i tid mellan de olika alternativen.

Framtiden för direktbetalningar och finansiell teknik i Sverige

Utvecklingen på den europeiska betalmarknaden drivs i allt högre grad av harmoniserade, europeiska regelverk. Men olika medlemsstater har också möjlighet att införa striktare, nationella regler.

I Sverige har Finansinspektionen föreslagit att kravet på att visa direktbetalning som förstahandsalternativ i onlineköp ska utvidgas. Förslaget är kopplat till genomförandet av det nya konsumentkreditdirektivet 2026 och syftar till att ytterligare stärka konsumentens ställning vid digitala köp. Om direktbetalning på detta sätt blir normval kan det ha stor inverkan på betaltjänstföretagens affärsmodeller och intäktsstrukturer.

Den tekniska infrastrukturen är också viktig. En del av detta är den plattform som RIX-INST skapar, för att kunna utveckla nya tjänster ovanpå befintliga system. Möjligheten att genomföra betalningar dygnet runt med omedelbar avveckling öppnar därmed upp för effektivare kassaflöden, nya typer av affärslogik och väl integrerade, digitala betalningslösningar.

Ett annat spår som Riksbanken följer är utvecklingen av en digital euro, inklusive analyser av hur detta kan komma att påverka arbetet med en eventuell e-krona. En centralbanksutgiven digital valuta skulle kunna förändra hur makt, ansvar och teknisk kontroll i betalningssystemet fördelas mellan centralbanken och de kommersiella bankerna, samtidigt som det skulle ställa höga krav på säkerhet och driftsäkerhet.

De faktorer som samspelar och formar den fortsatta utvecklingen inom digitala betalningar är teknisk kapacitet, regulatoriska ramar och marknadens krav på stabilitet och tillförlitlighet.