KALP är en klassisk kalkyl som banker och långivare använder för att beräkna om du blir beviljad ett lån eller inte. Kalkylen är en viktig del för bolån och är en förkortning på Kvar-Att-Leva-På-kalkyl.

Vad innebär en kvar att leva på kalkyl?

Kalkylen används för att lättare förstå vad du som låntagare har kvar att leva på efter att fasta utgifter är betalda. Fasta avgifter är till exempel boendekostnader, försäkring och bilkostnader. Hur mycket du har kvar att leva på varje månad indikerar hur stor möjlighet du har att betala tillbaka på ett nytt lån och kommer därav ligga i grund för hur mycket du får låna.

En KALP-kalkyl görs av banken och bedömer om du har tillräckligt kreditutrymme. Kalkylen görs oavsett vilken typ av kredit det gäller och alla långivare måste applicera den enligt lag. Det gäller oavsett om lånet använder UC eller inte.

Exempel på KALP-kalkyl:

Inkomster: 25 000 kr
Utgifter: 20 000 kr
Sparande: 5 000 kr
Kvar att leva på: 0 kr

Vad ingår i en KALP-kalkyl?

Exakt vad som ingår i en KALP-kalkyl kan variera men på det stora hela kollar bankerna på följande faktorer:

  • Lön/bidrag
  • Lån och skulder
  • Boendekostnader
  • Kostnad för fordon
  • Kostnad för underhåll av barn
  • Förbrukningsvaror (uppskattning)
  • Sparande

Ibland använder banker schablonbelopp istället för faktiska kostnader, då kan det se ut såhär:

HushållSchablonbelopp
1 vuxen9900 kr
2 vuxna17 200 kr
Barn3700 kr
Driftkostnad bostadsrätt3100 kr
Driftkostnad hus4000 kr

Hur mycket är vanligt ha kvar leva på?

Hur mycket man ska ha kvar att leva på är högst individuellt. Dels beroende på din inkomst men även prioriteringar. Om du upplever att du har för lite pengar kvar varje månad kan det vara bra göra en budget. Om omtalad princip för budgetering av sin privatekonomi är 60/20/20-principen. Du lägger då 60% på levnadskostnader och 20% på sparande och 20% på nöjen.