Två erbjudanden ligger framför dig. Samma lånebelopp, samma ränta men två olika löptider. Det ena förslaget har en betydligt lägre månadskostnad och ser därför mest lockande ut – men i praktiken kommer det valet att kosta dig tusenlappar extra i slutändan. 

Frågan är då vari denna skillnad i praktiken ligger. Räntan ensam ger inte svaret. Du måste titta på hela bilden.

Räntan visar bara halva sanningen

Den siffra som syns mest när du jämför lån, är nästan alltid den nominella räntan. Det är det konkreta priset du betalar för att låna, uttryckt som en årsränta i procent. Men den siffran är bara en av flera komponenter som tillsammans avgör hur mycket lånet faktiskt kostar dig. På Konsumentverkets sida om att låna pengar definieras kreditkostnaden som ”den totala kostnaden för ett lån” där både ränta och avgifter som uppläggningsavgift och aviavgift ingår.

Lånebeloppet är den ena grundpelaren. Räntan är den andra. Sedan tillkommer de avgifter som långivaren tar ut för att administrera lånet. Och sist, men inte minst: löptiden. Räntan är priset per år, löptiden är antalet månader eller år som avbetalningen pågår. För att se hela bilden behöver du sätta dessa siffror bredvid varandra.

Det enklaste sättet att förstå skillnaden mellan två erbjudanden är att titta på konkreta exempel och räkna på dem. Till exempel kan du jämföra de transparenta villkoren för ett privatlån hos Brixo och utvärdera det mot andra alternativ på marknaden.

Räkneexempel: Samma lånebelopp, olika löptider

Låt oss göra det abstrakta konkret med ett exempel. Lånebeloppet är 150 000 kr, den nominella räntan 9 % (ett principvärde för att illustrera mekaniken, inte ett påstående om vad du får just nu). Beräkningarna görs med standardannuitetsformeln, vilket är den vanliga modellen för svenska privatlån. Med samma lånebelopp och samma ränta ger tre olika löptider följande resultat:

  • 3 år: månadskostnad cirka 4 770 kr, total räntekostnad cirka 21 700 kr, totalkostnad cirka 171 700 kr.
  • 5 år: månadskostnad cirka 3 113 kr, total räntekostnad cirka 36 800 kr, totalkostnad cirka 186 800 kr.
  • 8 år: månadskostnad cirka 2 198 kr, total räntekostnad cirka 61 100 kr, totalkostnad cirka 211 100 kr.

Mellan den kortaste och längsta löptiden skiljer det alltså nästan 40 000 kr i ren räntekostnad, trots att räntan i procent är exakt densamma. Längre löptid sänker månadsbeloppet, men räntan tickar fler månader, och totalsumman följer med uppåt. Det gäller alltid om allt annat hålls konstant.

Avgifterna som lägger sig ovanpå räntan

Den nominella räntan är inte heller den enda räntesiffran i avtalet. Det finns ett annat mått som även inkluderar de avgifter som tas ut. Det kallas effektiv ränta och den anges som en årsränta i procent, enligt Konsumentverkets information om att låna pengar. Här ingår alltså, förutom den nominella räntan, även alla andra avgifter för lånet. Uppläggningsavgiften och aviavgifterna räknas in och procentsatsen blir därför högre än den nominella räntan.

Den effektiva räntan är det enda mått som i praktiken bör jämföras mellan olika långivare. Två lån med samma nominella ränta kan nämligen ha olika effektiv ränta beroende på vilka avgifter som tas ut. Konsumentkreditlagen (2010:1846) kräver att långivaren anger den effektiva räntan i marknadsföring och i avtalet och att den ska visas minst lika framträdande som andra räntesatser.

Det finns också ett rättsligt tak för denna ränta. Konsumenternas Bank- och finansbyrå skriver att den nominella räntan inte får vara högre än 20 procentenheter över en viss referensränta, som fastställs av Riksbanken halvårsvis. 

Så väljer du löptid utifrån din ekonomi

När du ska välja löptid finns det tre faktorer som bör väga tungt i beslutet. Tyvärr pekar de sällan åt samma håll.

Månadsutrymmet

Den första faktorn är ditt månadsutrymme. En kort löptid sänker totalkostnaden men höjer det belopp du behöver betala per månad. Frågan är inte bara om det får plats i din normala månadsbudget, utan om det får plats med marginal för oplanerade utgifter som en oväntad räkning, ett bortfall i inkomsten eller helt enkelt en period med högre utgifter.

Kreditprövningen

Den andra är kreditprövningen. Enligt konsumentkreditlagen behöver en långivare göra en kreditprövning innan ett lån kan beviljas. I samband med kreditprövningen inhämtas en kreditupplysning för att kontrollera att du har ekonomiska möjligheter att betala räntor och amorteringar på lånet. Det betyder att din egen kalkyl inte är hela bilden utan du behöver även uppfylla långivarens krav.

Flexibiliteten

Den tredje är den flexibilitet du vill ha. Som konsument har du alltid rätt att betala tillbaka ditt lån eller din kredit när du vill. Det innebär att du inte är fast med en längre löptid. Du kan välja en längre löptid för månadsutrymmets skull och sedan amortera extra de månader du kan. 

Tillbaka nu till de två erbjudanden som låg framför dig. Samma månadskostnad, olika löptider. Du ser vad skillnaden gömmer: räntekostnaden som tickar månad efter månad, avgifterna som lägger sig ovanpå varandra och valet mellan att betala mer per månad eller mer totalt. Löptiden är inte en teknisk detalj utan något som avgör vad lånet faktiskt kommer att kosta dig i slutändan.