Förra året röstade riksdagen igenom en proposition angående åtgärder för snabblån och andra högkostnadskrediter. I propositionen framställdes förslag som räntetak och kostnadstak för högkostnadskrediter, samt en särskild upplysning vid marknadsföring av sådana. Enligt lag måste en varningstriangeln tillsammans med varningstext vara synlig i marknadsföringen och i varje steg under låneprocessen.
Senare kom konsumentverket, på uppdrag av regeringen, ut med en föreskrift som innehåller specifikt vad som behöver stå i varningstexten. I texten ska det tydligt framgå att den som inte betalar av hela skulden riskerar en betalningsanmärkning. Det ska också ingå vart man kan vända sig för ekonomisk rådgivning.
Överskuldsättning är ett problem främst för de drabbade, men också för närstående och samhället i stort. Regeringen vill därför att företagen blir tydligare med information om risker med dyra krediter.
– Det är lätt att dras med när marknadsföringen uppmanar oss ”köp nu, betala sen”. Kanske har du inte överblick hur dyrt det faktiskt blir med många krediter. Vi hoppas att varningstexten ska få fler att stanna upp och fundera om man verkligen ska ta mer lån, säger Anna Hult, jurist på Konsumentverket.
Hur detta kommer att påverka konsumenternas val av lån återstår att se. Många som tar snabblån idag har inga andra alternativ, ofta på grund av tidigare betalningsanmärkningar. Media gör redan ett ganska bra jobb med att informera om konsekvenser som kan uppkomma om man inte ansvarar för sin ekonomi.
